Sökresultat:
6099 Uppsatser om Undervisning och didaktik - Sida 1 av 407
En vision om en ny didaktik för undervisning i företagsekonomi
Detta examensarbete är genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att visa på möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi på gymnasiet. Metoden som använts är studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet är ett förslag på möjligheter med ny didaktik i ämnet Företagsekonomi med hjälp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen är att användandet av MMORPGs vid undervisning i ämnet Företagsekonomi skapar många värdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jämförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..
Hur blir det sommar? : en studie om pedagogens uppfattningar om vad och hur barn lär naturvetenskap
Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..
Didaktiska traditioner och lärarkulturer - en empirisk undersökning av gymnasielärares syn på ämnesdidaktik i filosofi och svenska
I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sin
syn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditioner
presenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen
? den nya lärarutbildningen från 2001 ? i synnerhet.
Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra
gymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och deras
undervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet är
att undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning.
Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska som
ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som ett
erfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och
undervisning om filosofi.
Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifik
didaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som man
ständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet av
ämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknar
tillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola.
I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som de
själva upplever som genomtänkta.
Feil-metoden - En deltagande observation
Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..
SO-undervisning på en Freinetskola
Syftet med undersökningen är att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att stimulera lusten till lärande. Genom att studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO..
Laborativ matematikundervisning : Ett tänkbart komplement till traditionell gymnasieundervisning
Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklärare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning är ett tänkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..
Didaktiska implikationer vid ADHD ? och andra neuropsykiatriska sto?rningar
Undersökningens syfte har varit att jämföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade ståndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hämtade resultat från 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, från flera vetenskaper. Empirin består av tre delar, där jag först har studerat statliga styrdokument, därefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jämförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.
Verklighetsanknuten SO-undervisning : Verklighetens betydelse och användning i skolan
Studien ska ge mig och de som läser studien en insikt i vikten av och hur man kan använda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska läraren kunna få en grundläggande förståelse samt en hjälp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. Lärare bör kunna koppla samman skolans värld med verkligheten och utöka elevernas förståelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd från bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.
Elevers uppfattning om tematisk undervisning : -En studie av elever i år 9 och år 3-4
Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.
Empati-Didaktik. Didaktiska metoder som utvecklar elevers empatiska förmåga på gymnasieskolans omvårdnadsprogram
Som sjuksköterskor och blivande vårdlärare har syftet i detta arbete varit att
finna didaktiska metoder, både praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka
elevers empatiska förmåga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio
vårdlärare på två olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade
artiklar har vi fått ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska
metoder som kan användas inom omvårdnadsprogrammet. I vår undersökning
framkom att samtliga vårdlärare ansåg att elevernas empatiska förmåga var
mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de använder sig av olika
didaktiska metoder för att uppnå detta. I litteraturen fann vi ytterligare värdefulla
metoder..
Ämnesdidaktiken bakom undervisningsprocesser i mångkulturella klasser
Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola.
Kartläggning av NO i förskola och de tidigaste skolåren
Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne.
Lärares uppfattningar om IWB´s (interaktiva tavlans) påverkan på deras undervisning : En intervjustudie om teknik och didaktik
Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar i samband med användningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sammanlagd nio lärare i grundskolan. För att ta reda på lärarnas uppfattningar ställdes följande frågor: Hur uppfattade lärare att IWB påverkar på elevens lärande? Hur IWB påverkade på lärares behandling av undervisningsinnehåll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med användningen av IWB? Resultat visade att användningen av IWB skapade nya sätt att kommunicera med föräldrar både muntligt och med hjälp av den digitala IT-tekniken. Användandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och föräldrar.
Vilka möjligheter ges gymnasieelever att lära evolutionens mekanismer?
Att utveckla förståelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning många gånger är problematisk och inte leder till begreppsförståelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförståelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus på begreppsförståelsen av evolutionära mekanismer och hur elever utvecklar förståelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i två gymnasieklasser som var i akt att påbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrån olika förutsättningar.
Förutsättningar för skolans miljöarbete : En studie av förändringar i grundskola och gymnasieskola
Denna studie grundar sig i hur synen på förutsättningarna för miljöarbete på skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna påverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete är mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem när man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svårigheter att bibehålla det holistiska och tvärvetenskapliga perspektivet.